Det är bara jag som har en dålig dag.

Det var inte igår jag skrev ett inlägg. Inte i förrgår heller. 

Idag har jag haft en tvättäkta skitdag!
Jag har hunnit fundera både på det ena och det andra. Jag har rivit ner staketet sedan någon vecka tillbaka. Plintarna är uppgrävda och två av dom är flyttade, en kvar att flytta. Sedan ska de gjutas på plats innan jag kan börja själva bygget. Pappa har lovat hjälpa mig med att gjuta ner plintarna och kapa virket till mig. Dessvärre har han sitt eget bygge som måste gå före, vilket innebär att jag sitter här och rullar tummarna, vilket är fruktansvärt frustrerande. Att pappa dessutom har extremt dåligt blodvärde nu (verkligen illa), gör hela situationen ännu värre. Jag har redan dåligt samvete som det är att han ska behöva avbryta sitt eget byggande för att hjälpa mig. Hade jag kunnat så hade jag gjort det HELT själv, men nu har jag alltså ingen möjlighet att göra det. 

Dessutom händer NADA med badrummet. Iofs är den ena badrumsdörren flyttad till Noahs rum, så han sover numera i eget rum. Hålet där dörren satt, vid badrummet, är igengipsad och nu inväntar vi besked på priser på kaklet innan vi hämtar det i Malmö. Vi måste också hinna beställa badrumsinredningen innan Robins pappa och polare kommer och kaklar badrummet här. Det verkar tyvärr inte ligga högt på de andras prioriteringslista, så ja, ännu en gång sitter man och rullar tummarna. Det var själve fan att man inte har kunskapen/behörigheten/verktygen som behövs för att färdigställa både staket och badrum själv. 

Detta har resulterat i att mitt psyke inte är som det ska vara. Jag är faktiskt på bristningsgränsen just idag. Tårarna har flödat och jag erkänner att jag mår inget vidare alls just nu. Ska man behöva få falska förhoppningar och bli nerskjuten gång på gång? Hur mycket sådant orkar man? Jag vill inte ha det såhär de två sista månaderna som mammaledig. Jag vill känna ett inre lugn och bara njuta av tiden med Noah innan jag återgår till det förbannade jobbet igen. 

Allt är ju faktiskt inte dåligt. Jag har ju fortfarande en fantastisk make och världens bästa son som jag älskar över allt annat :)

Det är bara jag som har en dålig dag. Vi håller tummarna för att morgondagen blir bättre.

Bjuder på lite bilder. Tavlan vet jag inte riktigt vad jag tycker om ännu, gjorde den igår (ovanför soffan)
Gjorde även någon... häng....mojäng som mest ser ut som en fågelskrämma.
I söndags hade vi besök av några av Robins vänner, längesedan man träffade dom. De är sååå goa!








Kommentarer
Postat av: Maria

Förstår frustrationen över att saker och ting står stilla, men strunta då i det för tillfället och hitta på nåt helt annat. Ta vara på de dagarna du är hemma med lillgrabben och hitta på roliga saker som får er båda glada. Ni har inget skojigt badhus eller lekland för småttingar i närheten? Jag tycker ändå att ni kommit långt med huset på kort tid så ni förtjänar att ta det lite lugnt med renoveringen (även om man vill fixa allt direkt jag vet). Lägg inte energi på att må dåligt över det i alla fall, allt ordnar sig så småningom.

Tråkigt att höra att din pappa har dåliga värden förresten, hoppas han blir bättre snart!

På tal om nåt helt annat, vad skulle du vilja jobba med om du nu byter jobb? :)

Krama och hälsa alla!

2012-06-28 @ 22:37:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0