Jävla ideal (och så något positivt!)

Så var det söndag. En hel helg har gått och vi har inte gjort särskilt många knop. Något pysslande i trädgården blev det inte då Robin informerade mig om att grönavfallstunnan var full och det är inte tömning förrän på tors-fre i veckan som kommer. Så jag antar att det kanske blir trädgårdpyssel nästa helg istället.

Igår traskade jag, Robin & Noah hem till mina föräldrar. Där lagade jag och Robin mat som blev väldigt uppskattad. I förmiddags körde vi in till Kristianstad för att kika efter skor på skopunkten. Vi gick därifrån utan att ha köpt några skor. Skomodet är verkligen inte i min smak just nu. En tur inom ett extremt fräscht Willys blev det. Så otroligt fint de gjort det. Ett rejält ansiktslyft och faktiskt en av de tjusigaste affärer jag besökt på väldigt länge.
Vi var också hem till mina föräldrar en runda igen. Idag var inte mamma hemma när vi kom dit, men pappa och hans kompis Yvonne satt och studerade konst och drack kaffe i solskenet. Vi var inte sena med att sällskapa dom. Ett par timmar satt vi alla och pratade innan vi bestämde oss för att traska hemåt igen.  Väl hemma har vi passat på att laga mat. Nu har vi satt oss i soffan och ska om en stund ge Noah ett bad :)

Till lite andra tankar. Som ni säkert märkt så snurrar det tusen tankar i min skalle, och jag är väldigt duktig på att stressa mig själv. Jag har nu kommit så långt att jag igår bröt ihop hos mina föräldrar när vi pratade om allt planerande med bil etc tills jag börjar jobba igen. Med hjälp av mina underbara föräldrar så kommer vi troligtvis kunna lösa det genom att låna deras ena bil när vi behöver. Det var ganska stor lättnad ändå. Jobbjakten fortsätter jag med precis som jag gjort innan.

Moment två som stressar upp mig till tusen är att vågen är förbaskat tillgänglig, vilket gör att jag ibland väger mig flera gånger om dagen. HELT fel, jag vet. En gång i veckan räcker egentligen. Jag mäter även med måttband. Nu har det dessutom varit stilla med träning på ett bra tag, men imorgon är det crosstrainern som åker in i huset igen. Promenader är jag hyfsat duktig med i nuläget i alla fall. Ca 3-4 timmars promenad/vecka är inte helt tokigt. I alla fall. När jag ser att jag går mer plus än minus på vågen så blir jag superstressad. Jag blir dock inte stressad på ett bra sätt genom att äta mer rätt och röra mig mer. Nej, jag tröstäter istället och förvärrar situationen ytterligare. Det leder i sin tur till att jag är en vandrande bomb här hemma och Robin får ibland ta emot onödigt mycket onödiga kommentarer. Jag har bett honom om ursäkt för detta, och han förstår mig, men är trots mina utbrott världens goaste make som ger mig så fina komplimanger och verkligen visar att han älskar mig för den jag är. 

Kroppsformen är ju inte allt. JÄVLA IDEAL TILL ATT FÖRSTÖRA MÄNNISKOR!
Vågen åker ut i garaget ikväll, och jag får bara väga mig 1ggn/vecka hädanefter. 
Det viktiga är att jag kan identifiera problemen, för då blir det också lättare att ta itu med dom och åter bli en mer harmonisk person som jag varit tidigare. Jag blir enbart förbannad över denna vikthysteri. Det är en sak att vara hälsosam, men det finns gränser för hur mycket jag orkar se/höra. Jag vet om att jag behöver gå ner i vikt. Jag vet om att det är mer hälsosamt att gå ner i vikt. Jag VILL gå ner i vikt. Jag SKA gå ner i vikt. I nuläget kan jag tyvärr inte säga när jag når mitt mål bara. 

Nu till något vackert, till något positivt, till min underbara familj. Bjuder på ett par bilder och ett filmklipp. Njut vänner, njut :)





Videoklipp med Noah:




Ta hand om er vänner!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0