Hjärntvättad?

Det sägs att hoppet är det sista som överger en, men om man redan nu känner att hoppet börjar försvagas, ska man bli rädd då? Är det då man ska vidta försiktighetsåtgärder? Eller är det då man ska börja leva ut ordentligt?
Och hur lever man ut ordentligt? Varför är pengarna ofta så viktiga i de val man gör? Jo, utan pengar kommer man inte långt, utan pengar ses man som mindre värd ur mångas synvinkel. Denna världen är på väg åt ett håll av självförstörelse. Eller förlåt, inte självförstörelse, utan förstörelse på människors begäran. Ja, begäran, eftersom det verkar vara ett väldigt medvetet mål "vi" strävar mot. Att vi låter media påverka de val vi gör. Att vi låter media hjärntvätta oss något så fruktansvärt. Vi måste börja använda våra hjärnor, sträva efter det vi själva vill, inte det vi blir tillsagda att sträva efter.

De som använder hjärnan, de som känner efter, de som går sin egen väg, det är de som ses som "udda". Är det en kommentar byggd på vad media anser, eller är det kanske avundsjuka på att man vågar gå sin egen väg? Kanske är det så att man innerst inne känner till vad det är som händer, men inte har förmågan eller viljan att bryta sig ur detta mönster? Mönster som oftast leder till depression. Mönster som leder ovänskap på grund av okunnighet. Redan nu är jag orolig för nästa generations förmåga att fatta egna beslut, förmåga att aktivera hjärnan, förmågan att lära sig på ett mer praktiskt sätt istället för att bli placerad vid en dator och förlita sig på att den ska kunna ge dig svaren på det du söker. Du slipper tänka själv. Att läsa en bok öppnar upp sinnet, att föra en konversation i verkliga livet ger så mycket mer än en diskussion via teknikens under. Datorn. Datorn fungerar bra när det gäller att knyta kontakter, lära känna människor man troligtvis aldrig fått kontakt med annars. Datorn fungerar bra när jag behöver nå ut med information på ett snabbt och effektivt sätt. Datorn ger mig möjligheten att publicera denna blogg.  Det som skrämmer mig är att ett helt samhälle kan stanna upp på ett farligt sätt när ett datorsystem ligger nere. Då är man tillbaka i det primitiva tänkandet igen. Fungerar det verkligen? Vet den yngre generationen hur ett liv utan en dator fungerar? Kanske ska hjärnan ligga i konstant dvala så att media kan fortsätta med sitt hjärntvätteri. Då får jag förbli udda, då får jag förbli en människa som kanske är mindre värd i andras ögon, men jag tänker inte låta andra välja åt mig. Det är skillnad på att välja själv och att be om råd från andra. Att be om råd är inte samma sak som att bli styrd. I slutändan är det ändå jag själv som gör det definitiva valet. Utbyte av livserfarenheter är en del av att man själv utvecklas.

Idag har inte varit en särskilt bra dag, eller har det kanske varit det? Jag har ärligt talat inte orkat känna efter. Det snurrar mest i huvudet.

Då ska vi se om jag finner ro att läsa lite nu då :)

Var inte en i mängden.

 - Helene -

Oväntat besök

Jag tror det är dags att skriva lite igen.

Har inte haft varken tid eller lust att skriva den senaste tiden. Har umgåtts med mina vänner och fördrivit tiden på bästa möjliga sätt. Har umgåtts en del med Henrik också, riktigt trevligt har det varit.

Imorgon är det dags att återgå till jobbet igen efter semestern. Jag skulle ljuga om jag säger att jag inte har ångest. För det har jag. Det känns som att jag inte hunnit med allt jag velat under semestern. Men vad är det mer jag vill göra?
Man blir nog aldrig nöjd.

I Fredags mötte jag upp med Lina & Mia på Lilla Tavernan inne i stan. Vi drack lite drinkar och pratade innan vi sedan gick bort till Banken för att ta oss ytterligare en drink och prata lite. Det var en väldigt trevlig kväll trots att jag var hemma hyfsat tidigt :).. Det får vi göra om flickor!

Igår var det väldigt lugnt. Var ute hos Karin ett par timmar och drack kaffe, solade och pratade med henne o Daniel. Trevligt! Dock var vi så uttråkade att vi, när Henrik ringde, försökte få med honom att äta glass och spela minigolf. Jag visste om att Henrik skulle anordna pokerkväll hemma hos sitt, och hade därmed en del att ordna under dagen. En stund senare lämnade jag Karin o Daniel och körde ut till Nymölla. Där blev jag sittandes till 22:30. Vi beställde lite mat och satt och pratade. Det var trevligt. Väl hemma, beslöt jag mig för att sätta mig ner och fortsätta läsandet av min bok. Fick läst lite över 100 sidor och jag kände mig nöjd med det resultatet. Kollade runt lite på nätet och pysslade lite allmänt innan jag lade mig vid 03:30. En timme senare ringde det på min porttelefon. Ni kan tro att jag vaknade med ett ryck. Undrade vem det kunde vara som ringer vid den tiden. Gick upp och svarade. Hörde ingen där. Lade mig i sängen igen. Bara några sekunder senare ringde det igen, och ytterligare en gång. Gick upp och svarade igen. "Hallå" hörde jag då. "Vem är det?", frågade jag. "Henrik", fick jag till svar. Jag släppte in honom på en gång och var väldigt paff över det nattliga besöket. Han hade varit ute men hans vänner hade åkt hem utan honom, så han stack ut till mig istället.

Vi satt och pratade en bra stund på balkongen. Ett ganska välbehövligt samtal. Vilken genuint fin kille han är. Ett hjärta av guld, totalt osjälvisk och ibland för snäll för sitt eget bästa. Det känns fantastiskt bra att ha en sådan fin vän och han ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Han sa otroligt fina ord om mig också, vilket värmer mig ända in i själen. Är så otroligt glad att vi har har funnit vår vänskap. Hoppas den förblir orubblig. Jag är mig själv när jag är med honom, kan prata om allt, och det är precis så det ska vara. Tack för att du finns i mitt liv Henrik!

När vi suttit på balkongen en stund, blev det att vi gick in och lade oss. Vi pratade en god stund innan vi somnade. Vaknade sedan vid 09:30 imorse. Bryggde kaffe, satte oss på balkongen och härlig musik ljöd ur högtalarna.
Skjutsade sedan hem honom efter några timmar. Han kramade om mig och sa att jag är guld värd och tackade för allt.

Därefter körde jag ut till Nymölla. Tänkte först sola, men hade inte ro i kroppen till det, utan hade ju tänkt läsa lite samtidigt, vilket inte var det lättaste i det solskenet. Klädde på mig igen och placerade min utsökta bakdel i fåtöljen under partytältet. Läste ytterligare 100 sidor i min bok, vilket resulterade i att jag läste ut den idag. Jag får alltid lite ångest när jag läst ut en bok. Det är som jag skrivit i ett tidigare inlägg. Det är som att lämna en gammal bekant bakom sig.

Nästa bok jag ska ta mig an, är "Invasion".. Författaren behöver jag nog inte ens nämna egentligen, men för er som inte vet, läser jag enbart Dean Koontz böcker i nuläget. Målet är att läsa alla hans utgivna böcker. Det får ta den tid det tar, men han fängslar mig med sitt sätt att skriva.

I övrigt har jag lite smått kommit igång med motionen igen. Känns bra och det syntes dessutom på vågen idag när jag kikade. Det sporrar en att fortsätta. Var på Kjugekull med Henrik i måndags. Trevlans AB!



Men just ja. Har ju för bubblans köpt mig en bil också. Bild nedan. Esset gav bilen namnet "Puman".. Henrik kompletterade med "Superpuman".. Så, det är vad min kära bil är. Superpuman.



Vad mer ska jag skriva om?
Jag vet inte. Det snurrar i huvudet.



-Vi har bara en biroll i en av miljarder sidohandlingar -

RSS 2.0